söndag 27 februari 2011

Min nya tvätt- och städdag

Helgen har varit bra måste jag säga, trots att Micke blev sjuk under lördagen. Jävligt pissigt då jag lagade mat i tre timmar. Men det stoppade inte mig och Diana. Vi åt gott, drack gott och spelade Galen panna. Ett helt okej spel måste jag säga. Micke var med och åt och spelade, men han var inte Herr piggelin direkt. Kommer nog ta ett tag innan jag gör mig till och lagar tre rätters igen, nja okej, kanske inte. Det är kul att laga mat.

Lax med färskost,dill och svartpeppar. Rullade i svarta sesamfrön 

Oxfilé med klyftpotatis och ädelostsås. Köttet hade kunnat vara rödare, en miss av mig. 

Citronkladdkaka med vaniljgrädde. Smakar sommar! 

Just nu sitter jag bänkad framför tvn och kollar på Big Brother. Varför jag tycker att det är så kul att titta på är bortom mitt förstånd. Kanske är det för att det är ett helt IQ befriat program och det är lättsamt att slötitta på, kanske är det för att det finns inget annat att kolla på. Det rätta svaret får vi nog aldrig veta. 

Jag har bestämt att söndagar ska bli min tvätt- och städdag. Det är ganska skönt att ha en heldag i veckan då man pysslar om hemmet och vilken bättre dag finns det än en söndag? Det finns inget på tv, det är ganska trist stämning då helgen är slut och en ny arbetsvecka börjar. Nej söndag får det bli!

Om någon vecka ska vi kanske åka ner på IKEA och införskaffa lite saker till sovrummet. Måste börja få lite ordning där snart. Just nu ser det ut som om en klädbomb har exploderat där inne och jag hittar inga av mina kläder, inga av dom rena i alla fall. Men innan vi kan åka ner måste jag ta tag i klädkammaren aka skräprummet. Jag har har bara slängt in alla saker in dit som jag egentligen inte har någon plats för och nu kommer jag inte fram till mina garderober. Smart? Nej inte direkt. Men det ska finnas något att pyssla med när tristessen slår till. Och bokhyllan i sovrummet ska monteras ner och kastas. Den är stor och brun.. funkar inte i min värld. Micke är nog världens bästa pojkvän och finner sig i det mesta när det kommer till inredning. Han har gett mig ganska så fria tyglar, men han satte stopp för ett rosa sovrum. FAN! Nej då, jag överlever. Det blir vita möbler och jag har lyckats övertyga honom att ha lite färg där inne. När vi är klara där inne kommer det komma före- och efterbilder. 

onsdag 23 februari 2011

Rödtjut

Jag vill verkligen plugga och få en utbildning som ger mig ett jobb. Jag är inskriven på FVHC men det är inte en utbildning på distans, och det är ett problem då jag måste jobba samtidigt. Men jag har hittat en annan skola som har denna utbildning fast på distans. Där jag väljer vilka kurser jag vill läsa först och i vilken takt jag vill läsa. Allt är via datorn men jag kan även gå till skolan om det är något jag funderar över med uppgifterna. Så nu måste jag prata med FVHC och sen prata med Lernia om att börja läsa deras utbildning. Det skulle kännas helt underbart att kunna plugga på distans. Visst det kräver mer av mig, men det är det enda alternativet som funkar. Så nu jävlar!

Micke har åkt till jobbet och jag sitter och väntar på att Jessica ska komma hit. Hon ska vara hundvakt några timmar idag medans jag jobbar. Jag skulle egentligen vara ledig idag, men om dom ringer och jag är bokningsbar så måste jag ta passet. Plus att det blir mer pengar i slutet av månaden, vilket aldrig är fel.

I helgen kommer Diana på besök. Det blir rödvin på fredag, tre rätters plus vin/rom och cola på lördagen och söndagen ska vi nog bara slappa. Måste försöka hitta ett nytt sällskapsspel också, men det får vi ta på lördag när Micke är ledig.

Nu är det snart dags att gå ut med hundarna, igen. Bruno är inte rumsren, inte ens början till att bli det heller. Vi är ute i ca 20 minuter, han kissar flera gånger men när vi kommer in igen så tar det inte mer än 2 minuter så kissar han på golvet. Väldigt frustrerande. Men det är inte direkt en överraskning och jag visste vad vi gav oss in på när vi skaffade en valp, men det är drygt ändå. Han är så jävla snabb så det är svårt att ta han på bar gärning, och om jag inte ser när han kissar kan jag inte fya honom heller. Vissa tror att när man fyar hunden trycker man ner nosen i kisset, och det gör man verkligen inte. Inte vi iallafall. Vi säger med bestämd och mörk röst "FY!" och man kan verkligen se på honom att han vet att han gör fel. Men han får mycket beröm så fort han gör något ute och han verkligen lyser upp och ser så stolt ut. Men det är bara att träla på och springa ut tio gånger i timmen.

tisdag 22 februari 2011

Älsklingen fyller år.

Idag fyller älsklingen 34 år, men jag vet inte alls vad jag ska göra eller vad jag ska köpa! Jag har ca 150-200 kr, vad kan man få för det? Lönen får jag inte förens på fredag och det känns lite pajjigt att köpa något i efterhand. Det absolut värsta med Micke är att han aldrig önskar sig något, och om han väl gör det så blir det något i stil med en motorcykel, lastbil eller ett hus i Thailand. Hur fan ska jag kunna köpa det med mina 200 kr? Om det är en tjej som fyller år kan man alltid köpa ett smycke, parfym eller ett presentkort, men till en kille är en helt annan sak. Jag skulle kunna slå in min hand i presentpapper och när han öppnar den får han en rak höger. Och så får jag hålla på enda tills han fattar att han måste önska sig något. Ja, så får det bli.



onsdag 16 februari 2011

Småfåglar och minigrisar

När katterna är i sitt esse, skulle man kunna tro att vi har en hel flock med småfåglar här hemma. Vi har en leksak som piper som en hjälplös liten pippi och det får katterna att bli galna. Ju mer och snabbare dom slår på denna leksak, ju mer piper den. I vanliga fall stänger jag detta ljud ute, men igår av någon anledning började jag lyssna på vad det egentligen är som låter här hemma. Ja, den låter absolut, men sen har vi minigrisen Chilli. Hon grymtar som en gris när hon leker med Bruno och det är inte en liten grymtning utan högljudda och utdragna grymtningar hon gör. Bruno är inte bättre han, han skriker som en liten tjej när han leker. I flera timmar hörde jag dessa ljud, hade det inte varit mina djur hade jag nog blivit galen. Men dom är så otroligt söta när dom leker och busar, alla dessa ljud gör lägenheten levande.

Jag har börjat sticka nu. Jag försöker göra ett par vantar, men jag vet inte om jag fixar att göra två! stycken. Mitt högra ringfinger har domnat av. Jag trodde att det skulle gå över men nu när jag vaknade är fingret fortfarande avdomnat och jag har ont från fingertoppen och ner i handen. Inte helt okej kan jag säga, men jag hoppas att det ska gå över snart.

Början till en vante.

Efter en hel dag av bus och lek är lilla grisen trött.

<3

tisdag 15 februari 2011

Småbajsarna mina

De senaste dagarna, eller den senaste veckan, har jag jobbat och sovit så det har inte funnits mycket tid till övers för bloggandet. Men nu är jag ledig i hela tre dagar innan helgpasset börjar, så nu ska det bli kvalitet tid med min älskade familj. Min egna familj alltså, Micke, Chilli, Bruno, Torsten och Stig. Syskonen och pappa får klara sig utan mig ett tag till.

Det är skönt att få jobba så jag vet att jag klarar hyra mm, men det känns ibland som om jag är mer på jobbet än hemma. Det har märkts på Bruno att han tyr sig till Micke istället för mig. Och missförstå mig rätt, det är toppen att han är en husses-hund, men det gör som ont i själen när jag knappt får ta i valpen. Jag vill att han ska tycka om mig också, men jag gissar att det kommer för inatt han lilla B legat och sovit på mig istället för på M. Kan kanske vara för att både Chilli och Stig låg på Micke, men jag vill tro att det beror på att Bruno börjar tycka om mig...

Kameran har varit framme varje dag och det blir många kort på en vecka vill jag lova. Tänkte bjuda på några av dom nu.

    Mycket bus på dagarna. Till och med lilla tant Chilli tycker att det är lite roligt med en valp i huset nu.




Det är tröttsamt att leka.


Låter som ett världskrig inne i sovrummet. Dom sitter och ser väldigt oskyldiga ut, förstår inte alls varför jag frågar vad dom håller på med.

Dom höll sig lugna i ca 3 sekunder.


Älskade småbajsar <3


torsdag 10 februari 2011

Februarikyla

Dagen har varit givande, trots den bitande februarikylan. Solen har skinit mest hela dagen, men det var inte direkt någon värme, men det rörde inte hundarna i ryggen så jag lät det inte påverka mig heller. Det blev lite bus med alla hundar. Ace (Brunos pappa), Måns aka Monster, Bon Jovi (Brunos bror) och självklart Bruno och Chilli. Men Chilli har ett allvarligt problem med sin hörsel. Jag tror att hon stundvis är stendöv, pratade med veterinären och dom sa att hon lider av ett svårt fall av selektiv hörsel. Det går att bota tydligen, men dom sa inte hur. Vissa dagar vill jag bara skrika åt henne att hon ska lyssna och komma när jag ropar, men det kommer inte göra saken bättre. Jävla hund!! Har ni några tips om hur man får hunden att komma på inkallning, oavsett vad som händer runt om kring, får ni gärna komma med dom. All hjälp tas tacksamt emot.

Tog en liten promenad nu på natten när Micke kom hem. Vi uppskattar att den lilla svängen är ca en kilometer. Men det var då inga problem att hänga med på, för Bruno alltså. Chilli kör med hennes fulspel och försöker lura ut hennes nya kompis på olika stigar i skogen för att sedan lämna honom där. Inte snällt tycker jag.

Nu ska jag och Micke bädda sängen sen ska jag diska, plocka ihop och till sist ta en dusch innan det är dags att lägga sig. Jag jobbar tre nätter nu, så jag vill göra det lite finare här hemma innan dess. Men Micke är väldigt duktig på att fixa disken och diskbänken, det är oftast han som diskar. Han är så söt min man, han vet vad som gör mig lycklig.



onsdag 9 februari 2011

Bus och lek

Nyvaken och hes. Hundarna springer runt och leker, eller Chilli springer och Bruno försöker rida på Chilli. Idag ska jag och Micke åka till Lillänge och införskaffa ett flexikoppel till Bruno. Kanske kan hitta ett fint halsband också, men det står inte överst på listan.

Jag hoppas verkligen att det fina vädret håller i sig ett tag idag, jag är så sugen på att ta en promenad. Även om Bruno är liten och inte får gå så långt än, så kan man gå lite längre om man går sakta. Blir han trött är det bara att plocka upp honom, det är inte direkt att han väger många kilo. Kanske ska höra av mig till uppfödaren och fråga om Bon Jovi ( Brunos bror) vill leka lite idag. Vore lite mysigt att släppa hundarna och låta dom springa av sig. Kanske kan få lite bra kort på dom små monsterna.

Här hemma behövs det diskas, dammsugas och dammas. Men det är som vanligt, att ha fyra pälsdjur är inget för den pedanta vill jag lova.





Bruno leker så intensivt att han ramlade ur soffan till sist. Men om man kollar på Chillis ansiktsuttryck verkar det vara hon som knuffa ut honom.

KuddPrinsen

Min röst är på väg tillbaka nu. Jag låter inte längre som en tjack-skadad smuf och jag kan svara i telefonen igen. När folk har sagt att dom har tappat rösten har jag alltid trott att det har varit en överdrift. Jag är av en annan åsikt nu mera. Jag har aldrig råkat ut för det förut och det var inte okej alls. Att behöva viska när man svarar i telefonen när jobbet ringer verkar bara konstigt, dom lär kräva ett piss-prov, men det bjuder jag så gärna på så. Nu är det bara nästäppa och retningar i halsen som stör mig. Hostan börjar alltid precis när jag ska somna, och jag vaknar av att jag hostar så att jag nästan kräks. Att vara förkyld är bland det värsta jag vet, jag blir som ett litet barn då. Vill att alla ska tycka synd om mig och vill bara ligga under en filt i soffan och sova. Men jag är vuxen nu (på papper iaf) så jag måste ta det som en vuxen.

Bruno har acklimatiserat sig hur bra som helst. Leker fint med Chilli, men bara ute än eftersom att Chilli är en sur liten tant inne som bara vill sova. Han leker med Stig men håller avstånd till Torsten. Han är lite smart lilla Bruno, han vet vad som är bäst för honom.

Natten har gått hur bra som helst, jag är lite förvånad faktiskt. Han hade lagt en liten bajs i köket, men det var allt. Han har nog kissat också, men det gör han oftast på tidningarna. Han ställde sig i soffan och kissade på filten idag, men då fyade jag bara honom och bar honom till tidningarna. Skrek som en galning när jag fyade honom, lät som om jag höll på att döda honom, men det var snabbt glömt. Och att ligga på kuddarna i soffan är bland det bästa som finns. Det är underbart att ha en valp som verkligen passar in i familjen. Liten, glad och galen i kuddar.




tisdag 8 februari 2011

Nu är han hemma!

Nu har Bruno kommit hem <3. Han ligger i soffan och sover så sött med Torsten vakande över honom. Torsten är inte riktigt lika glad som jag och Micke är över att det finns en hund till här hemma. Ligger och sneglar elakt och man kan riktigt se hur alla tankar snurrar i huvudet på honom. Men tack och lov bryr sig inte Bruno om honom, Stig och Chilli är mycket roligare att leka med.

Lilla fjompen skrek i högan sky när jag satte halsbanden rund halsen, men slutade ganska fort då han märkte att hans små hjälplösa skrik inte hjälpte. Nu går han bara runt och kliar sig lite på halsen, men verkar inte bry sig allt för mycket om halsbandet. Koppel däremot var inte riktigt lika lätt. Han satte sig ner och ville inte alls gå. Så nu i början får nog Chilli följa med ut varje gång Bruno ska ut, han gick lite bättre då. Närhet är inget han verkar vara speciellt intresserad av utan ryggar bara tillbaka när jag klappar honom över ryggen, men med hjälp av lite skinka ska vi nog övertyga gubben om att händer, klappar och kel är mysigt. Alla sätt är bra utom dom dåliga har jag hört. Men jag kommer inte tvinga mig på honom, utan han får komma och söka kontakt när han känner sig redo.

Snart, eller om tre timmar rättare sagt, kommer älsklingen hem. Då blir det en liten promenad med hundarna så ska dom få springa lös och busa bäst dom vill. Dock så mobbas Chilli eftersom att hon är så mycket snabbare än Bruno, springer runt honom och hoppar upp i snöhögar. Men hon kommer hon nog inte vara det så länge till.

söndag 6 februari 2011

Sällskapsspel

Igår efter städningen åkte vi hem till två vänner och spelade sällskapsspel hela kvällen. Det är ganska många vuxenpoäng att spela sådana spel, men det gör inget. Det är så otroligt mysigt att sitta kring bordet och bara umgås och prata skit. Jag tror att klockan var 05:30 när vi ringde efter en taxi och åkte hem, men vad gör det, det är ju söndag!

Imorgon kommer lilla Bruno, hoppas jag. Det beror på ifall dom får en tid hos veterinären men det ska inte vara några problem. Jag trodde att denna helg skulle kännas olidligt lång, men tiden har som flugit förbi. Kanske för att jag har hållit mig sysselsatt hela tiden, eller för att jag jobbade fredagen. Men måndagen är snart här, och kvällen ikväll ska spenderas med att skura golven och tvätta upp det sista av tvätten. Sen är lägenheten redo för en liten valp.

lördag 5 februari 2011

Lite kort om djuren

Lördag, en dag som för många förknippas med festa, ragga och knulla. Inte jag. Jag spenderar denna underbara dag med att tvätta och städa. Den senaste tiden har jag slarvat med detta och det känns i lägenheten kan jag lova. Det blir ganska hårigt och dammigt när man har tre pälsdjur, men det är absolut värt det, jag skulle inte byta bort mina djur mot alla pengar i världen. Enligt min mening blir man lyckligare, lugnare och friskare av djur. Att se dom leka och njuta av livet värmer mig ända in i själen.

Just nu är Micke på en promenad med Chilli, våran lilla mops/shi-tzu blandis. Hon är snart 2½ år, älskar alla och är husets lilla mini-polis. Leker katterna för ljudligt är hon snabbt på plats för att styra upp det hela. Det som vi verkligen skulle behöva träna med henne är inkallning och att inte dra i kopplet när hon ser andra hundar. Tack och lov väger hon bara 7 kg, så hon är inte allt för stark, men det är nästan pinsamt när man möter andra hundägare på promenad när ens hund låter som om hon håller på att dö. Men jag vet inte hur vi ska träna detta på bästa sätt.



Torsten är den äldsta katten, 1½ år och väger nästan 6 kg. Det är inte det att han är fet, utan han är ganska lång och hög. Men denna ofantligt stora katt kan inte jama, inte är det högt i alla fall. Det kommer svaga små pip och väsande ljud från hans mun när han försöker, men trots detta är det absolut han som bestämmer här hemma. Tycker han inte om hundar som kommer på besök visar han det väldigt tydligt. Min syster var här med sin amstaff/schäfer kille, och av någon anledning tål inte Torsten honom. Hunden var inne i köket och katten i hallen, plötsligt flyger Torsten på stackars Atlas och biter honom i sidan. Atlas slänger sig på golvet mot skåpluckorna och tro det eller ej, så kissar han på sig. Så nu mera (för Atlas skull) får Torsten vara instängd i sovrummet om dom ska komma hit på besök. Tur att vi har katterna som innekatter, för annars vet jag inte vad han skulle göra mot intet ont anade hundar som går ute  på gångvägen.



Sen har vi lilla Stig. Han är ca ½ år nu, lurvig och nog bland det kaxigaste jag mött. Vill inte riktig förstå när det är dags att sluta mucka. Denna lilla katt åker på stryk (bus-stryk alltså) dagligen av både Chilli och Torsten. Helt orädd av sig och kastar sig lika väl på dammsugare som nya hundar. Han tror att han är lika stor och tuff som Torsten, men det ser bara så sjukt roligt ut när han kommer och går som om han äger hela världen. Han är absolut den högljudda i gruppen. Skriker för full hals så fort du är i närheten av skafferiet eller kylskåpet. Det enda som denna, ganska knubbiga, kattunge tänker på är mat. Spelar ingen som helst roll om matskålen är full, så ska han ha mer mat. Lite jobbigt på morgonen när jag vill ha det tyst dom första 30 minuterna, men det är något jag får lära mig att leva med.


Jag skrev i informationen om oss att vi har fyra djur, och det är sant, men den andra hunden får vi inte hem förens på måndag. Han måste genomgå en veterinärbesiktning innan vi får hämta hem honom. Han heter Bruno och är 15 veckor (?). En liten papillon kille som tyvärr föddes med en kroksvans som fick kuperas då han var tre dagar. Men varken jag eller Micke tycker att det gör någon större skillnad och Bruno är lika glad utan svans. Det lilla skönhetsfelet gör bara honom lite mer unik och speciell. Vi var och träffade honom igår kväll, och jag trodde att han skulle få följa med oss hem direkt då, men det var bara att vänta tills på måndag. Men den som väntar på något gott..


Så detta var lite kort om våra små älsklingar. Jag kommer att skriva om vardagen med djuren först och främst, men det kommer nog också skrivas om vårt förhållande och våra liv i övrigt.